lördag 8 december 2007

Otäcka drömmar och fall

Inatt drömde jag att jag blödde. Var så väldigt ledsen i drömmen! Så det var skönt att vakna upp och inse att så inte alls var fallet. Peppar peppar, håll alla tummar nu.

Var iväg förut och satt på en stol -som plötsligt rasar ihop och jag ramlar ner på marken platt fall. Otäckt! Gjorde inte så ont men var väl så omskakande. Blev ju rädd, både av vad som hände och för lilla livet. Och det jobbiga i att inte kunna förklara för någon, varför man blev så väldigt rädd.. Senare höll vi om varandra och jag tror att vi båda bett stilla resten av dagen; Kära Gode Gud, låt Lilla Liv stanna kvar hos oss.

1 kommentar:

jenn sa...

vännen, fallet behöver du inte alls oroa dig för. Men jag vet hur det är att oroa sig. Livmodern är ju ff så långt nere o allt är så väl skyddat.
Massa kramar till dig och lilla magen ;-)