Hypokondriker-mamman

Jag tror jag drabbats av tromboflebit i min högra arm, dvs en inflammation i venen. Längs den ytliga, synliga venen på underarmen ömmar det vid palpation. Det är inte rodnat eller särskilt värmeökat men det finns två mindre blåmärken längs kärlsträngen. Och som sagt, det gör ont när jag är där och känner.

Jaha.


Förut när jag klämde på magen svarade bebisen med att bli alldeles till sig och hoppa runt i magen en stund. Min lilla gullunge.

Beställning

Det blev en svart skiphop dash deluxe.


Wee! Dollarn är typ tokbillig nu. Att beställa skötväska från USA gick på 500 kr inklusive frakten. Halva priset mot vad den kostar i barnvagnsaffären. Plus att den nyare delux-modellen inte ens finns i Sverige än. Hurra så bra!

Sparkar

Det är verkligen så mysigt för nu sparkas det verkligen för fullt varje dag. Vår lilla gullunge. Och Tommi har också känt bebisen många gånger. Igår gick jag och la mig mycket tidigare än Tommi och han berättade imorses att han lagt handen på min mage när jag låg och sov och känt bebisen jättetydligt. Det är så konstigt -i min mage bor det en liten person, som är vaken när jag sover och sparkas utan att jag märker det. Mycket märklig tanke. Och fantastisk och helt underbar. Vårt lilla mirakel.

Om oro

Det lilla livet valde att spela föräldrarna ett spratt. Insåg i morses att jag inte känt något livstecken på två dagar och ringde in ett meddelande på barnmorskans telefonsvarare. Hon ringde senare upp och sa att jag kunde komma in en snabbis för att lyssna på hjärtljuden, men att det är fortfarande ganska tidigt och hon tyckte inte jag behövde vara orolig även om hon förstod mig. Om jag kände bebisen och blev lugn innan det behövde jag såklart inte komma in. Och typ sekunden efter att vi lagt på kom det, sparkspark. Ack. Nu hann jag inte bli så orolig, men ändå. Nuförtiden är jag van att dagligen känna av den här nya, lilla personen som växer under mitt hjärta. Att man kan älska någon man aldrig träffat, så mycket. Det är magiskt.

Häromdagen köpte jag den begagnade bärsjalen. Längtar efter att kunna bära barnet i den i sommar. Lilla gullungen.

Ååh. Tycker tiden kan gå lite snabbare. Om några veckor ska vi beställa vagnen, det är 10-12 veckors leveranstid på den och då är det ju snart dags om vi vill ha den i tid. Hoppas bara att urban junglen går in i bagaget. Annars vet jag inte vilken vagn det blir.


Och ja just det, det här med förlossningen kommer bara närmare och närmare. Tidigare har jag tänkt att "jomenvisst, klart vi grejar det här och det kommer gå lätt som en plätt" men nu är jag mer skräckslagen inför att tvingas överlämna kontrollen åt någon annan. Att våga lita på att personalen gör sitt jobb och ger den bästa vården, i semestertider med babyboom i stan. Och inte bara personalen. Jag och bebisen ska också överleva hela förlossningen, helst friska och krya. Usch. Det är jobbigt att veta för mycket ibland. Och det är jobbigt att inte veta hur det kommer gå.

Vilken sort

Vi ska ta reda på vem som gömmer sig i min mage. Eller könet, i alla fall. Tror jag. Vi har bokat tid men nu när det blir mer verkligt så får vi se om vi vågar. Men jag skulle tycka att det vore skönt att de kollar lite på bebisen igen också, att allt fortfarande ser bra ut och så. Och så är det så mycket personligare att veta om det är en hon eller en han.

Det är rätt dyrt också och för dem pengarna kunde vi ju gjort annat, mer nödvändigt. Dock i all toalettrenoveringselände behövs det guldkorn att se fram emot och om jag minskar på godisintaget så blir det inte så mycket extra pengar ändå. I början av maj har vi tid. Spännande.

Magbild

Graviditetsbloggar ska nog enligt definition innehålla en och annan magbild så här kommer en. Vecka 22+2, dvs vecka 23 idag. Och det är svårt att få till en bra bild. Men nog har magen börjat växa till sig i alla fall.

Shopping del II

Har kikat runt lite på olika skötväskor och jag tror det kommer bli en skip hop. Fast inte från Sverige för här är de hutlöst dyra, men man kan beställa för typ halva priset från USA. Yey. Då återstår bara att bestämma modell och färg. Det står mellan Duo som inte har något lock men magnetknappar för knäppning. Vissa tycker att det kan snöa/regna in i väskan medan det inte alls stör andra. Modellen Dash är nästan lika stor och har ett lock som skyddar så det inte ska regna in i väskan.

För min del har jag nog bestämt mig för en Dash fast velar om färgen. Här nedan ser ni Duon i färgen Blossom och Dash i svart. Alltså de färger vi ska bestämma oss mellan. Båda kommer passa vagnen så där skär det sig inte utan jag vet bara inte om jag vågar ta Blossom när jag aldrig sett den i verkligheten.





Sen har jag lagt ett bud på en bärsjal som knappt är använd och för halva priset mot vad den kostar som ny. Hoppas vi får den, vore skönt för de är också väldigt dyra och så slipper jag sitta och häcka på alla säljsajterna. Enda kruxet där är att sjalen är svart, men man kan väl ha en svart bärsjal på sensommaren..?

Shopping

Well yes. Vi, mest jag, har börjar shoppa på riktigt nu. Det är så roligt att handla till en liten plus att det är lika bra att sprida ut det lite, mest för att maken inte skulle klara av att se alla pengar flyga iväg på en gång. Och snart nog går tiden och jag varken hinner (tentaplugg) eller orkar (vaggar fram som en boll) handla längre.

Det finns så otroligt mycket fint! Och är det då "tag 3 för 2" eller "3 bodysar för 99:-" så är det klart man måste passa på. Helst skulle jag vilja veta könet på barnet och kunna köpa lite mindre neutrala kläder men randigt och färgstarkt är nog ändå hur jag skulle klä barnet vilket kön det än bli så det blir mest sånt. Kanske att det är de söta, rosa klänningarna och spetsen jag suktar lite efter.

Mest har jag handlat i storlek 62 och något i 56. Har bjudit på lite kläder i 56 på tradera och hoppas kunna få det lite billigare. Tänker att barnet ändå inte kan ha de minsta storlekarna så länge. Och tills det är dags för 68 tänker jag vara ute och handla nytt, då mindre könsneutralt. Fast blir det en kille kan jag säga direkt att så mycket ljusblått eller marinblått kommer det inte bli. Yh. Min hjärna klarar inte så mycket blått.

Depp

Blä. Känner mig inte alls fin och gravid. Folk som inte känner mig skulle säkert bara tro att jag gått upp i vikt och därför fått större mage. Maken hejar och pussar och tycker det är finast i världen men det kan jag inte alls förstå. Jag menar, jag har inte ens EN mage, utan TVÅ (och med godismagen TRE). Bebismagen växer ju nerifrån och slutar i navelhöjd och ovanför naveln väller det fram mer fett. Och det är magen ovanför naveln alla utomstående kommer och klappar! Doh. Vill ju ha en sån där fin och rund mage som alla andra har och där man förstår var barnet ligger.

Vecka 23 och bilbarnstolar

Nu är vi i vecka 23. Wee. Kul att det går framåt. Känner bebisen varje dag nu och det är så mysigt. Spark spark.

Har några sammandragningar varje dag också och det känns inte helt bra att jag har dem redan nu. Men de gör inte ont utan känns verkligen som en sammandragning av muskeln, om jag trycker på magen känns den hård under fettet och de kommer om jag blir lite stressad eller som nu i veckan när jag skulle gå från sjukhuset och hem. Håller i sig en liten stund och sen är det bra igen.


En lustig sak hände på sjukhuset. Gick med en läkare som fick ett hjärtlarm, dvs någon hade fått hjärtstillestånd och det behövdes en läkare där. Han börjar springa längs korridorerna, jag springer tafatt efter, han tappar en penna, i farten böjer jag mig för att ta upp den, får tag på pennan och fortsätter springa men kan inte resa mig upp direkt som jag brukar. Antar att jag börjar bli mycket mer osmidig och framtung, för det tog flera steg innan jag kom upp. Efter det insåg jag att jag inte skulle springa på fler larm. Just det här larmet blev avblåst, för de hade redan fått igång patienten igen innan vi hann fram.


Maken som varit hos sina föräldrar och hälsat på hade mig sig flera kassar med bebiskläder från hans systerson som är runt två år. Samt deras bilbarnstol med adapter att fästa i bilen så babyskyddet lätt kan klickas i och ur. Jag gillar nya saker, men babyskydd är så himla dyra så det här bli nog bra. Och kläder till en eventuell liten kräkbebis kan man aldrig få för många av.

Längtan efter Lilla Liv.

Åh, vad jag längtar till sommaren, efter vårt lilla barn. Spark spark, hälsar det numera dagligen och det är så mysigt. Lilla gullungen. Kärlek.

Sparkar

Förmiddagen har spenderats i sängen med blicken fäst på magen, ivrigt väntande på att bebisen ska röra på sig. Nu har vi båda sett bebisens sprattel utanpå magen och maken har definitivt känt sparkar. Wee! Ögonblick av lycka.

Redan vecka 22. Det går fort nu tycker jag. Men det får gärna gå ännu lite fortare några veckor bara, så vi passerar vecka 25 ungefär och barnet kan klara sig ifall något skulle hända. Jag vågar fortfarande inte tro att det ska gå bra. Men åh, vad vi hoppas och ber att det här ska gå vägen.

Sömn och bitterhet

Fredagkvällen spenderades framför Så ska det låta tillsammans med maken. Sen ville jag sova. Och det gjorde jag, sov tills jag vaknade ungefär tio timmar senare. Snark. Jag är verkligen långt från mitt forna party-jag, som visserligen sällan partade men orkade vara uppe till elva i alla fall.

Idag var vi på stan. Jag skulle kolla på vårskor, toppar och kanske någon kjol, så jag har något att ta på mig resten av graviditeten. Maken behövde också lite grejer och första affären vi gick in i var med herrkläder. Vi kom ut därifrån ganska många pengar fattigare och mycket kläder rikare. Således inte mycket pengar kvar för mig att handla på. Var rejält bitter. Måste skaffa telefonbank för såna tillfällen eller få maken att inse att man kan ha mer pengar på kortet på ett tillfälle. De få affärer jag gick i hade inte mycket till utbud i vilket fall visade det sig och det gjorde ju inte bitterheten bättre direkt. Kom hem, åt och la mig för en tupplur. Vaknade nu tre timmar senare. Maken satt och spelade och hade ätit upp nästan allt lördagsgodis.

Lite kläder till bebisen blev det ändå idag. Vår lilla gulleplutt! Har hittills handlat mest i storlek 56 och lite annat i 62. Vad behöver man för minsta storlek till nyfödingarna? Måste man köpa 50 eller räcker det med 56?

Det här med stödstrumpor och tjocka vader

Håhåjaja. Eftersom vi emellanåt står upp väldigt mycket har jag tänkt tanken att det vore skönt med stödstrumpor. Köpte ett par på apoteket och gick bara utifrån min skostorlek. De var något tajta. Att säga att mina små trettisjuor skulle vara proportioneliga med vadens omkrets är ett stort skämt. Jag hittar aldrig stövlar som passar till exempel, aldrig. Likaså med stödstrumpor ska man gå efter vadens omkrets. Det finns normala strumpor samt breda, vilka man ska ha avgörs efter vadens omkrets. Enligt mina vader borde jag istället ha storlek fyrtiofyra i skor. Hahaha. Tragiskt.

Var på apoteket nyss och hämtade lite meduciner och frågade om råd. Hon tyckte jag kunde gå till en sjukvårdsaffär och kolla efter att ha tittat medlidsamt på mig en stund.

Barnmorskebesök nr 2

Så var det då äntligen dags, tiden har gått fort tycker jag. Först var det hemskt lång väntan till inskrivningen i början av januari, sedan en lång väntan till ultraljudet och nu det andra barnmorskebesöket.

Allt gick bra. Urinstickan var blank, blodtrycket bra, Hb:t bra och blodsockret bra. Och venösa blodprover togs utan större smärta. Tiden gick dock så fort att jag glömde typ varenda fråga jag haft. Så nu sitter jag här ändå med tusen funderingar, men det blir nog bra ändå. Bebisens hjärtljud pendlade förresten mellan 130-150 under tiden vi lyssnade. Vår lilla gullebebis.

Tyvärr ska min barnmorska sluta till sommaren och det känns tråkigt. Hon är trevlig och det funkar mellan oss. Hinner med några besök till hos henne innan sommaren ändå. Nästa tid är i början av april.


Lång dag idag. Nu sova. Spark, spark, hälsar bebisen.

Djunglar

När man börjar vänta barn har man verkligen ingen aning om vad som väntar en. Och man anar verkligen inte vilken djungel det är där ute när det gäller alla babyprylar som man ska köpa och som barnet behöver. Här kommer mest lite svammel.

Några saker har vi i alla fall kommit fram till.

Barnvagn -Urban jungle, antagligen röd liggdel och kanske brun sittdel
Spjälsäng -En enkel, vit från IKEA.
Påslakan till sängen har jag hittat de ljuvligaste vita, med vita medaljonger från babyproffsen. Matchar våra lakan också. Och ja, jag är precis så nördig.

Och det är typ så långt vi kommit i väljandet. Vår bil är känd för att ha kortakorta bälten så vi får nog investera i ett babyskydd med en bas till. Det står nog mellan Britax eller Akta Graco. Det dyra babyskyddet barnet ska åka i det första halvåret-året får snabbt sen bytas mot ett större skydd som även det kostar pengar.

Bärsjal ska jag ha, har jag bestämt. En sino -som är svalast, men dyrast och har minst fina färger eller en tricot-slen som är billigare och finns i finare färger men som också är varmare. Här kikar jag faktiskt på begagnat, då kanske man kan köpa två istället för bara en.

Amningskudde hade jag tänkt köpa, men jag tror faktiskt vi köpter typ fem stycken kuddar från IKEA redan nu. Det är skönt att bulla upp sig i sängen innan man ska sova. Har aldrig tidigare förstått det här med att sova med en kudde mellan benen, men se där, det är hemskt bekvämt faktikt.

Ny digital systemkamera ska också införskaffas. Klart bebisen ska förevigas på bästa sätt. Vi räknade lite häromdagen på vad allt kommer att kosta och det är ganska många pengar det kommer sluta på. Ganska väldigt många pengar.

Sen ska man inte tala om allt annat som behövs och som kostar. Skötväska, kläder, filtar, nallar, leksaker, nagelsaxar, små bebisbadkar, babygym, sängmobil, leksaker att hänga i vagnen osv osv osv. Och då har jag inte ens tänkt tanken på andningslarm, blöj-sopkorgar, såna walkie-talkies så man hör ifall barnet skriker eller andra livsnödvändiga prylar.

Skötbord ska vi nog skippa, eller köpa till om vi verkligen inte klarar oss utan. Som det är nu har vi verkligen ingen som helst plats för ett skötbord. Eventuellt om vi slipper badkaret under vårens badrumsrenovering att vi kan knö in ett skötbord på toaletten. Annars får det vara.

Att försöka lyssna med stetoskop

Vår lilla hjärtkotte har redan blivit döpt en gång nu, det är ju inte helt illa. För vår del blir det barnvälsignelse i kyrkan när bebisen kommer och ett dop sen när barnet bestämmer själv.

Har inte känt några rörelser på hela dagen, såpass att jag hann tänka på ifall jag skulle vara orolig. Men lagom till nu på kvällen kom det -buff, lång paus, buff. Livlig på kvällen, hurra, det bådar inte gott. Och så är det klassiska när jag sitter i sängen och surfar, antar att ställningen inte är den mest ergonomiska men det är då jag känner bebisen mest.

Har försökt och försökt lyssna med stetoskopet i flera veckor nu utan att lyckas. Det enda jag fått fram senaste veckan är ett svischande ljud som kommer i samma takt som min puls. Är det aortan? Och i så fall, är det patologiskt, typ aortadissektion? Eller navelsträngen? På onsdag ska vi till barnmorskan igen. När vi bokade tiden i början av januari kändes det som att mitten av mars låg långt borta men nu är vi ju redan här. Får ta alla mina konstiga frågor med henne då.

Ska lägga upp en magbild vid tillfälle också. Magen växer och frodas. Nog gör all glass och polly sitt till men magen blir mer och mer gravid för varje dag.

Halvtid

Wee! Idag är halva graviditeten gjord. 140 dagar avklarade, (visserligen sen senaste mens första dag vilket ger en månad utan kunskap om graviditeten men ändå) och bara 140 dagar kvar. Hurra! Tiden går snabbt!

Vecka 21 idag! Månad 6 av 10 eller månad 5 av 9. Hur man nu vill räkna.

Nu ska jag avnjuta en underbar frukost med färska polarbröd, mor matilda-skinka och apelsinjuice. Mmm.


Sa jag att det är fredag idag? Weeee!

Stackars barn del II

Jaha, nu får ni förfasas lite igen. Igår var jag med på en angio, det vill säga att man går in via ett blodkärl till hjärtats blodkärl för att se om det finns förträngingar och om man i så fall kan göra till exempel en ballongsprängning. Detta filmas live med hjälp av en röntgenapparat. Hade inte varit något att tala om risker alls om det inte varit för graviditeten. Man ska ju undvika röntgenstrålar i onödan med tanke barnet. Dock känner jag mig inte ett dugg orolig. Jag hade på mig en blykjol som knäpptes omlott på magen samt ett blyförklädeslinne som även det knäpptes omlott och gick ner över magen också. Plus att jag hela tiden stod bakom en flyttbar, genomskinlig skärm som även den skulle skydda mot strålar. Det var häftigt att se och även om jag är hispig över mycket så tycker jag inte att just detta var något farligt.

Sedan måste jag verkligen göra något åt min seborroiska (mjäll) historia och börja använda mjäll(svampdödande)schampo. Även om den jag köpte var ofarlig för gravida finns det läkemedel med samma substans där rådgivning med läkaren före rekommenderas. But why? Här hade jag faktiskt lite ångest men efter att ha mailat en fd lärare och kollat i fass så känner jag mig hyfsat säker på det här också.

Jaja, jag hoppas det ska bli människa av vårt barn också. I helgen kollade vi på vagn och vi har nog enats om en urban jungle, med röd liggdel och kanske brun sittdel. Snyggaste åket i stan. :)