Ont i magen

Såna här artiklar ger mig så fruktansvärt ont i magen. Det värsta är ju att inte veta förrän det är dags och man står där med helvetiska värkar och vetskapen att man eventuellt måste åka många mil bort till ett annat sjukhus.

Ursäkta att jag tjatar men...

Jag längtar så efter vår lille bebis-pojke. Idag köpte vi en babysitter och den står framme nu, i brist på säng och skötbord. Tittar på den och hjärtat går nästan sönder av längtan. Snart snart, det går ju snabbt, men ändå inte. Vill träffa vårt barn nu!!

Körde lite bil på de stora vägarna idag. Måste öva mig så jag med gott samvete kan ge mig ut på vägarna med en liten i bilen. Det kändes så overkligt när jag sa till maken att "det är ju jättebra om du börjar cykla till jobbet, då har jag bilen och kan åka på ärenden när jag är hemma med bebisen!"

Kläder och IKEA

Idag fick vi lite mer kläder till vår grabb från min familj. Det var bland annat ett par jeans -så små, så fina. Har sorterat alla kläder nu, de ligger i en låda och väntar på att användas. Vi är nog snart klara med klädinköpen, skönt att slippa tänka på det senare. Det behövs bara några fler tjockare tröjor och några helvita bodyn. Sen får vi tvätta för hand om inte kläderna räcker tills nästa tid i tvättstugan.

Vi var en sväng på IKEA förut idag. Köpte billiga handdukar, tvättlappar och tygbitar. Tittade på säng och skötbord men det tar vi när toaletten är färdigrenoverad och väggarna tapetserade. Det går som sagt inte särskilt fort när man bor i studentlägenhet men förhoppningsvis är det bara tre veckor kvar nu. Det ska bli så skönt att få kissa på egna toaletten. Så obeskrivligt skönt! Då har vi varit nio (!!!) veckor utan toalett, allt under andra hälften av graviditeten. Det har ändå gått förvånansvärt friktionsfritt även om det är såklart är jobbigt.

För oss var det verkligen helt rätt att göra ett extra ultraljud. Det är mer personligt att veta att det är en kille. Och för mig är det skönt att få veta ännu en gång att allt verkar bra. Bebisen är bara lite liten, -11% vilket är cirka 100 g, men det ligger inom normalvariationen enligt barnmorskan. Visade filmen från ultraljudet för familjen och de tyckte nog det var spännande att se men kanske inte lika roligt som för mig och maken som blir helt till oss av filmen.

Och så lilla ansiktet

Har äntligen lyckats pausa filmen så jag kunde ta en print screen och visa er en bild på det lilla, söta ansiktet. Det är alltså ansiktet i profil man ser med huvudet till höger. Ovanför den lilla pilen är pannan och går man mot vänster är den stora kröken näsan. Därefter ses en liten pussmun och de ovala sakerna längst till vänster är nog armarna.

Vi har tittat på filmen flera gånger och blir så varma av lycka inombords. Det är vårt barn, vår son. Så självklart att det är just Han som ska komma till oss. Lilla Livet, vårt mirakel. Det är en nåd över allt förnuft och vi hoppas så att allt ska gå bra nu! Vår son. Wow.

Bildbevis

Den röda pilen pekar på pungen. Bilden är tagen underifrån och man måste nästan vara proffs för att tolka vad som är vad. Till vänster ser man två bollar, det är benen i genomskärning. Till höger ligger rumpan.

Det blir en....

Wee! Idag har vi varit på könsultraljud. Allt såg bra ut och vi väntar en pojke!

Det är en pung och snopp, det gick inte att ta miste på. Vi fick allt på DVD så om jag lyckas lägger jag upp bildbevis här senare. Nu ska vi gå och vara lyckliga en stund. Vår son. Åh, vad jag längtar.

Pirrigt

Ååh, vad spännande det ska bli imorgon. Dels att se lilla bebisen och dels förhoppningsvis få reda på vilken sort det blir. Vill att det ska vara morgon nuuu!