tisdag 8 juli 2008

Stackarna

Oj, vad jag sov dåligt inatt. Vaknade vad som kändes som en miljon gånger. Antingen var det halsbränna, kråkor som höll serenad utanför fönstret, maken som snarkade, toalettbesök eller make som hann börja snarka igen innan jag hann somna om. Idag har jag gått omkring som en godtycklig sengångare och innerligt önskat att förlossningen inte ska starta, i det här skicket blir inga barn födda utan assistans.

Tyvärr kan resterande nätter mycket väl vara likadana men då är det bara att bita ihop och vila på dagarna, på fredag börjar ledigheten. Och jag är glad som klarat mig ända till vecka 38 innan det blev såhär, andra kompisar har inte kunnat sova hela nätter under hela graviditeten(!). Och såhär med blicken i backspegeln inser jag att detta är vad som hållit mig levande under toalettrenoveringarna och tentapluggandet som kantat våren -att jag faktiskt kunde sova.

Halleluja för oavbruten nattsömn!

måndag 7 juli 2008

Barnmorskebesök

Det är såå skönt att bara jobba sex timmar per dag. Är så mycket piggare redan, har inte behövt sova ens sen jag kom hem från jobbet. Vi firar 1 år som gifta idag och en hallon- och blåbärspaj står och väntar på maken som åkte på ett senare pass idag. Väntar hem honom inom en timme och då ska vi fira.

Hann med en sväng till barnmorskan förut idag. Magen har växt 2 cm på drygt lika många veckor, SF-måttet blev 36 nu i vecka 37+4. Den följer sin egna kurva så jag antar att det får räknas som normalstort även om det är mellan översta och normalkurvan. Blodtrycket ligger stabilt och bebisens hjärtljud galopperade på som det skulle. Och så är bebisen fortsatt så fixerad han bara kan bli. Inga andra prover togs och jag hade knappt några frågor så det gick så snabbt idag, trots att vi skrev en graviditetssammanfattning och önskemål till förlossningen. Det blev typ: Har haft en normal graviditet. Vill inte(!!) ha sterila kvaddlar men är för övrigt öppen för smärtlindring.

Det var väl fint -20 veckors kräkande varje morgon, halsbränna och svullna ben sammanfattat i en mening, för det räknas ju ändå som normalt.

Känsliga läsare kan sluta läsa här.
Ja, och så har min kompis hemorrojden som följt mig senaste två åren fått en till kompis. Det däremot har varit lite besvärande senaste tiden! Xyloproct är bra men det hjälper ju inte helt och hållet. Detta skrev barnmorskan också en kommentar om, för då ska man helst inte hålla på och krysta för länge. Av allting just nu är jag nog mest rädd för det när det gäller förlossningen (Ja, förutom att barnet ska fastna, att jag ska spricka all the way, both ways, och att moderkakan inte ska lossna). Vad som händer med hemorrojder efter två timmars krystande vill jag inte tänka på.

lördag 5 juli 2008

Gärna snarast



Vi längtar efter dig, vår lille hjärtkotte! Kom snart!

fredag 4 juli 2008

Lugnt

På jobbet så väldigt lugnt, så jag passar på att blogga lite i smyg. Den senaste tiden har en verklig, hjärtkramande längtan efter vår lille kille börjat smyga sig på. Det närmar sig, på riktigt. Han är till och med fullgången nu och för min del får han komma ut när som.

Har försökt övertala honom om att söndag blir ett bra datum för hans datumfixerade föräldrar. 080706 vore ju inte helt illa. Vår bröllopsdag, 0707, håller vi dock gärna för oss själva. Fast det förstås, vilken present. Han får komma ut precis när han vill så länge han är hel och frisk!

En jobbvecka kvar och jag ska gå ner lite i tid, sex timmars jobb per dag blir bra. Är så himla trött numera när jag måste upp på nätterna för att han ligger på blåsan. För att inte tala om tröttheten som infaller när jag kommit hem och sätter mig i soffan. Zzzz!

Snart helg! Weeee!

onsdag 2 juli 2008

Sjuåtvå

Well yes. Då var bilen "lagad". Igen! Den här gången hittade de ett fel på fläktmotorn. Det var väl fantastiskt bra, och de ville bara ha sjuåtvå för besväret med att byta ut den. Nu ska vi bråka lite och tycka att en så ung bil knappast borde ha de här felen. Det är mycket pengar i barnafödartider.

Nyss kom jag hem och såg mina fötter uppsvullna som elefantiasis-light på bara halvtimmen det tog att ta sig hem med kortare promenad och en tur i en enormt varm buss. Jag skulle tagit en bild men nu är det högläge som gäller och man är inte smidigaste i världen när man snart går in i vecka 38.

tisdag 1 juli 2008

Äntligen

Och vi är faktiskt redan i juli. Hurra! Detta kan bli bebismånaden. Vad spännande, otroligt spännande. Visserligen beräknad till 24 juli så risk finns att det blir ett augustibarn men det struntar jag i just nu, istället glädjer vi oss åt det fina vädret och som sagt att det snart är dags för lille hjärtkotten att titta ut.

Tokig

Well yes. För tredje gången på ungefär lika många veckor vägrade bilen starta i morses. Trots bättre iskruvade kablar, utbytt batteri och andra undersökningar så var batteriet nu så urladdat att det inte ens gick att låsa upp med nyckeln, det vill säga så här urladdat har batteriet aldrig ens varit.

Jag kom iväg med bussen och maken fick starthjälp och kunde åka med bilen till jobbet, där även verkstaden finns. Vi är måttligt nöjda. Det var en sak när det var sex veckor kvar till förlossning men att snart vara i vecka 38 och vara utan bil gör mig otroligt hispig. Jag kan liksom inte ställa in mig på att eventuellt både tvingas åka nio mil bort OCH tvingas ta taxi. Och så gör det mig så förbannad, det är en ny bil vi har, jag hade förstått om det var en 15 år gammal skrutt men det är en några år gammal Volvo!