Det händer inte så mycket här på magfronten just nu. Man skulle kunna säga att jag verkligen är gravid. Nu syns det. Gårdagen spenderades i kyrkan med att servera kaffe och kommentarerna och klapparna på magen var många. Tydligen ser jag ut att vänta en kille.
Att folk tar mig på magen gör verkligen ingenting, men det är ändå förvånande att människor vill klappa den mage jag försökt dölja och banta bort under större delen av mitt liv.
Halsbrännan är ett vidrigt tillstånd och ryggvärken sprider sig utefter hela ryggen så det är svårt att sitta på ronder och föreläsningar.
Nyss tryckte jag lite på magen för att se om bebisen reagerade och nog gjorde den det. Vi har legat och tittat på magen ur vilken någon försöker kravla sig ur, helst via naveln. Men än får du vänta ett par månader lilla vän, först ska mamma klara av en stor tenta och sen hinna jobba några veckor så vi kan köpa fina saker till dig! Just är det bara mysigt att känna bebisen. Sparkarna gör inte ont alls utan det är trevligt att då och då under dagen känna livstecken. Vår lilla bebis. Fantastiskt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar